Är musik-ledsen.

Är musik-ledsen på människor just nu. Var ett tag sen jag kände mig så här ledsen, to the point där jag inte kan låta bli tårarna från att rinna. To the point att jag är tvungen att lägga mig i sängen och gråta istället för att göra något annat som borde göras. Det här gör ganska så ont, det gör mig väldigt arg och besviken och ledsen. Jag känner mig också "insulted" för det som personen sa t mig idag. Lågt IQ? Seriöst? Att man lyssnar på rockabilly bevisar att en har lågt IQ -- herregud, är du på riktigt ? Som musiker så vet man inte om man ska skratta eller gråta åt detta. Och som person som älskar musik  låter det här så idiotiskt, omoget och dumt som det kan bli. Jag är all-ätare när det gäller musik. Det som låter bra i mina öron lyssnar jag på. Jag skiter i vilken musik det är. Jag har så pass blandat musiksmak, och det har de flesta märkt. Se bara på min spellista på Spotify. Men seriöst, rockabilly - det är ju en av rock n rollens äldsta rötter. Kan man musikhistoria så är detta inget nytt. Har man lågt IQ ba för att man lyssnar på det? Det är inte heller SÅ ENKELT att spela rockabilly, eller? Elvis, Chuck Berry, Carl Perkins, Wanda Jackson, to name a few... HERREGUD. Jag blir verkligen så arg och ledsen, jag kände mig svag efter att jag hade fått höra allt det personen sa t mig, och det gjorde så ont. Och jag kunde inte tro det jag läste, och det kändes nästan som att han skojade. Men det gjorde han tyvärr inte. Han verkade så ignorant, och det hade jag faktiskt inte förväntat mig att han skulle säga något sådant för jag visste (eller trodde) att han visste mer än så. Det lät så overkligt att jag nästan trodde att han sov, och att han behövde väckas. Kunde inte tro det mina ögon läst, det han skrev t mig. Allt det där. Egentligen tycker jag bara för att man inte gillar musiken behöver man inte trycka ner andra. Det är ganska insulting för de musikerna som håller på med den slags musiken och även dom som lyssnar på den musiken. Älskar man musik är man ganska öppen-sinnade. Jag är väldigt, väldigt besviken och arg. Jag vågar nästan inte prata om musik med han nu. Är väldigt ledsen. Seriöst. Väldigt. :( nu ska jag lägga mig istället.

P.S. Även om det vore sant så stämmer det verkligen INTE på de som jag känner. Spela roll vad man lyssnar på och spelar för musik egentligen. Är jag dum i huve och har lågt IQ så får jag väl vara det. Det kanske inte är en sån stor grej för honom att säga allt det där, men jag blev jätteledsen och sårad och arg. Så arg och ledsen att jag var tvungen att avsluta mitt konto. Jag är ganska känslig när det gäller musik. Jag har en sån stor respekt för musik att det inte går att bara snacka så där. Sry om jag inte räcker till.  Inget jag kan göra åt. Enda jag vet är att musik är musik och alla får lyssna på vad dom vill och spela vad de vill. Tack för mig. 

What a week!

This week has been ... fun. 

Weird, it was kind of a revelation as well. I was writing a song that has something to do with revelation last time and all of a sudden some things were revealed this week! 

22 July: I was with one of my best friends Johannes. My picknick with Julia and Amanda was postponed due to Julia's busy schedule. So I picknicked with Johannes instead. We went to this place where a very old train from World War II is parked. Fascinating. Played some harmonica, listened to music, took photos, checked out an old cellar, ate some good stuff, took a very long walk and talked a loooot. Revelation, unexpected. 

23: Fråga mig inte varför jag skrev på engelska där. Kände bara för det, haha!! Första gången jag och Ida lanar! Coolt. Vi spelar Sims. Jag spelar trean, hon spelar tvåan. Hur coolt är inte det här?! Haha! Nej men det var ett fail lan, för vi sov ju tidigt. Haha. Hann inte ens dricka energidryck! Ba åt några kexchoklad o sen däckade ! Revelation still ongoing. 

24: Idag! Ida åkte hem. Men först gjorde jag frukost åt oss. Äggröra på mackan is delicioso. Sen gick jag runt holmen med Jo och åt nektarin. Snackade om allt möjligt. Såg på ankorna. Har på mig Motörhead tröjan o jeans idag. Orkar inte fixa mig så mkt idag. Åkte sedan till sommarstugan. Så fint där. Fikade. Njöt av det vackra vädret. 

Nu packar jag grejer för imorgon bär det av mot Stockholm och är där i några dagar! 

James Marshall "Jimi" Hendrix

❤

The time I burned my guitar it was like a sacrifice. You sacrifice the things you love. I love my guitar. - Jimi Hendrix

"Sometimes you want to give up the guitar, you'll hate the guitar. But if you stick with it, you're gonna be rewarded."

Nu har jag lärt känna Hendrix på en djupare nivå. Jag har läst klart boken Jimi Hendrix: En brors berättelse av Leon Hendrix, hans kära bror. Det var länge sen jag fällde tårar när jag läste en bok. Den här boken är ett måste till dom som gillar, älskar, avgudar Hendrix. Den här boken är perfekt om man vill komma närmare till honom och lära känna honom mer, inte bara som gitarrist/musiker, utan som en person. Han var en underbar och godhjärtad människa. Hans bror gjorde verkligen ett bra jobb. Man kände kärleken i boken, jag kunde inte sluta läsa. Jag tittade på några Hendrix-dokumentärer också. Jag önskar nästan att han kunde komma tillbaka, och dela med sig sin underbara talang och musik. Jag har aldrig känt någon så passionerad som han var med sitt gitarrspelande. Jag har aldrig känt någon som älskade sin gitarr så här mycket. Jag känner dock igen mig när han brukade somna med gitarren på bröstet, spelade gitarr så fort han vaknade på morgonen. Det gör jag då och då. Jag känner mig väldigt motiverad och inspirerad efter att ha läst den här boken. Rest In Peace, Jimi "Buster" Hendrix.

Varför?

Varför? Är frågan. 

Jag vet att jag inte borde sett och läst det där. Men det var nog bra ändå att jag gjorde det, det var ödet, eller något. Så jag skulle få veta sanningen bakom allt. 

Saker som hen berättade för mig var tvärtom av det hen gjorde. Jag kunde inte fatta i början medans jag höll på att få reda på allt. Hen sa si och så, att hen gjorde så här och så där, att hen inte ens orkade prata med hen o så vidare, men det var faktiskt tvärtom. Att hen t o m försökte med dom, och var en helt annan människa jämfört med hur hen var mot mig, gjorde mig så besviken. Jag var inte beredd på det. Jag kunde inte tro vad jag fick reda på. Jag vet att det inte var min grej längre, men ändå var det bra att jag fick veta allt det där. Poängen var att hen ljög. Nå väl , jag vet att hen är en bra person så jag hoppas att hen får dåligt samvete av det hen gjorde, om hen nu brydde/bryr sig om mig. Det gjorde lite ont i hjärtat, för man kunde inte trodde att hen skulle kunna göra en sådan grej. Ville nästan säga till mig själv att det inte var hen. Att det var någon annan. Men tyvärr var det hen, på riktigt. Tårarna fällde nedför kinderna. Jag ville konfrontera men kunde inte. Jag ville inte att hen skulle må dåligt över något. Dock är det jag som mår dåligt, så nu måste jag skriva ner det här. Jag bryr mig så mycket ibland att det blir jag som mår illa. Det har gått flera veckor nu, och jag försökte att inte tänka på det. Det är svårt. Jag blir så ledsen att hen måste göra en sån grej. Varför kan inte hen vara ärlig istället. Varför ska hen göra så med andra och ändå prata med mig som om allt är okej? Var det ingenting för hen? Jag vet inte längre när hen säger sanningen eller ljuger. Jag orkar inte tänka på det och bli ledsen och arg det var därför jag sket i det, eller låtsades skita i det. Men ibland måste man verkligen få ur allt det här, tack vare dagboken. :-(

Orkar inte med negativa saker

Jag är en sådan person som vill helst prata om positiva saker.
När jag känner mig ledsen eller arg så tänker jag inte vara negativ när jag är med folk. Jag vill helst göra de glada.
Som jag har märkt så måste alltid folk snacka negativt om en. T ex så pratar dom om en artist de inte gillar. De säger: "Hon har en j**la musikalitet och fantastisk röst, MEN .... hon har absolut ingen utstrålning/charm. Om hon utstrålar något så är det 'kärring' både i klädstil/val färgkombinationer med mera...till och med hennes kroppsrörelser/gångstil får en att tänka 'kärring'."

Sånt här - ORKAR JAG VERKLIGEN INTE. Jag orkar helt enkelt inte det. Jag är faktiskt tacksam att jag inte är en sån som gillar att snacka skit om andra, och inte gillar skitsnack överhuvudtaget. När folk omkring mig snackar skit så är jag bara tyst. Jag orkar inte bara. Min hjärna orkar inte sånt. Orkar inte prata, orkar inte diskutera. Min hjärna och öron är inte gjorda för sånt. Jag vill helst snacka om saker som jag mår bra av, saker som t ex... musik ? Ja. Jag menar bara att även om jag t ex inte gillar artisten så mycket, så orkar jag inte leta efter negativa saker om den artisten. Jag orkar inte leta efter något att snacka skit om. Jag uppskattar vad den artisten erbjuder för talang istället. Uppskattar talangen och allt som är bra hos den artisten.
Tyvärr finns många sånna människor. TYVÄRR. Kan inte alla folk sluta med det? Sluta sprida hat, sprida kärlek istället. Är det så svårt? Låt oss sprida så mycket fred och kärlek som möjligt!!!

Och förresten, det är så synd att människor ska alltid kolla på utsidan. MUSIK är för öron, inte för ögon. FATTAR NI VÄL, människor! Usch, skäms på er. Sluta med skiten NU. 

Excuse me while I kiss the sky. - Hendrix, J.

 

Idag fyller Emelie, min vän, år. Ingemar skrev om Hendersson-giget på jazzklubben Fasching i Stockholm. Jag har varit på barnkalas utan barn. Helt okej dag, maten var god. Lekte ute med James med elguran. Solen sken. Den bästa just nu är min hendrix-bok.  Kärlek till den. Kärlek till Sir Jimi "Buster" Hendrix. ❤

Ett brev till en okänd

Kul att du tyckte det lät bra! Har du hittat några till som vill spela samma som du?
Jag BEHÖVER verkligen spela musik. Det går inte att sluta bara så där, så när jag såg din annons så blev jag glad för att jag känner likadant.
Förlåt om jag kanske skriver mycket nu. Jag bor tyvärr inte i Stockholm. Har tänkt på vad jag vill/ska göra i flera nätter nu. Jag funderar starkt på att flytta till Stockholm och spela musik, faktiskt.
Hitta lite jobb där först kanske så jag klarar mig. Jag kan inte ruttna bort i den här lilla staden. Det kommer inte hända nåt om jag inte gör nåt. Och jag känner verkligen på mig att om jag följer min instinkt och satsa på musiken så kommer det faktiskt bli något. Det är många som har sagt det till mig, tillräckligt många för att jag ska fortsätta. Jag kan inte bara skita i det.


------
Ja du, min instinkt talar om för mig att fly härifrån och göra det jag SKA göra. Flytta till storstaden, utmana mig själv,  göra det jag älskar. Jag vet inte vad eller hur jag ska göra, enda jag vet är att jag måste göra det snart. Har verkligen blivit inspirerad av boken jag läser om Hendrix nu. Tack för den.
There are plenty of good musicians that are not really for me, or my style, but I still recognize the talent. That's the important thing- even if it doesn't really speak to you- to recognize the talent.
Hendrix, to me, isn't about speed/playing fast...if speed or whatever it is you are about, then you're missing the point, in my honest opinion. Hendrix is about heart, soul, passion, feel, etc.

Saker som rör mig till tårar

Jag har lätt för att gråta, det måste jag erkänna. Inte så jättelätt men lagomt så där, you know.
Jag gråter när jag är lycklig, jag gråter när jag blir rörd, ledsen, arg.
Jag skrev tidigare om att tårarna började falla när jag lyssnade på en låt som ett band hade gjort, som fick mig att inse hur viktig musiken är för mig. Som fick mig att inse att jag inte ska sluta, att jag måste göra nåt åt det. Att jag måste dela med mig min musik till världen. Är det ödet så är det väl det. Det händer när det händer. Jag tänker mycket på min framtid. Hur ser mitt liv ut om 5-10 år? Sånna tankar dyker upp, speciellt på kvällen när jag går och lägger mig.

Just nu så finns några artister som rör mitt hjärta till exempel. Jag har lyssnat mycket på Miss Li förra året och även det här året. Inte bara för att hon är en sån bra artist, med en sån underbar röst och underbar musik men jag har läst och sett lite om henne, hur hennes liv var och så vidare. Jag började känna igen mig i henne, för jag vet hur det känns. Sen så att hon och hennes band gör en sån musik som man blir glad av, blir man ännu mer rörd (och gråtfärdig). Det finns bara någonting i hennes musik som gör att jag känner mig hemma, av någon anledning. Det känns så starkt gjort av henne att kunna leverera och dela med sig sån här underbar, glad musik som får alla att känna sig glada även fast hon själv hade inte riktigt haft det så lyckligt. Hon förtjänar verkligen sin framgång. God bless her and her band! :-)

En annan artist är Jimi Hendrix. Håller på att läsa en bok om honom, skriven av hans lillebror. Den här boken, måste jag säga, är väldigt bra. Jag känner också igen mig i det. Hela det som hade hänt i deras liv. Jag gillar verkligen när jag känner igen mig i det jag läser, då gillar jag boken ännu mer. Speciellt nu när jag också gillar artisten mycket. Jag fick lite tårar när jag höll på att läsa nyss. Det var lite sorgligt. Till alla mina vänner som gillar Hendrix eller gillar sånna här böcker borde jag nästan tipsa om den här boken. Det ska jag göra. Har redan berättat för Johannes om den, haha.

Jag är faktiskt jättetrött men men jag måste bara få ur känslorna och skriva ner allt. Jag är trött, vi har målat och det var det sista tror jag. Sen kan man ju hjälpa till å måla inomhus, om man vill, tror jag. Hoppas det. Jag vill också måla inomhus. Vi grillade idag, faktiskt. Magnus kom också. Det var god mat och jag åt mycket glass. Det var mycket skratt den här dagen. Vi pratade samtidigt som vi åt glass. Jag var så fokuserad på min glass och när den tog slut så tittade jag runt bordet och ba: "Glassen är borta! :-( " Solveig tog den in ju. Som vanligt så skrattade allihopa. Linnea, Emelie, Ingemar, Solveig. Haha. Söta. Sen så åt jag ju två slags glass samtidigt. Twister-glass och nån Lidl-glass. Det var gött, verkligen. Glömde min mobil hos Ingemar o Solveig så Johannes hämtade den och kommer ta med den hit imorgon.

Nu måste jag göra annat. Sova kanske.

Hos bästa Ingemar

Träffade mina gamla klasskompisar igen. Så himla kul att träffa dem igen! Drog till Ingemar för att hälsa på. Så trevligt. De har en sån jättefin gård, och stor! Vi satt där ute och fikade. Linnea o Emelie köpte tydligen fikabröd, sen så hade Ingemar fixat jordgubbar. MASSOR med jordgubbar i ett asstort skål, haha!

Det var verkligen stort. Vi orkade nästan inte äta upp allt, men jag älskar jordgubbar så jag åt massor, så det tog nästan slut! :D Var ju gott med grädde och lite socker, haha. Ingemars fru Solveig var också med ! Så trevligt. Berättade också för Ingemar att jag tog med mig hans gura när jag åkte och reste. Han blev glad och skrattade och berättade för oss om att han brukade ta med sig guran var än dom gick, haha. Anyways, det var jättetrevligt å träffa alla igen. Vi ska måla deras hus på torsdag! Yay! :D
Äntligen får vi börja. Deras hus är fint tycker jag. Lite typiskt 60 - 70-tals hus. Stilen o allt. Charmigt. Men dom ska tapetsera om o grejer. :( Fast det blir nog fint. Jag sa först att jag skulle komma efter lunch, men sen så sa dom att man kunde komma och börja tidigare på förmiddagen, och sen skulle Solveig fixa lunch. Jag bara: Va! Ska du? Får man äta lunch här? Okej då kommer jag på förmiddagen! - hahah. Alla skrattade. Gillar ju mat ju. Vi lyssnade också på en låt av John Scofield, tror den heter Boogie Stupid. Det var eargasm! Speciellt när trummorna kom in. Aaaahhh! Jag ville spela så jag trummade i luften, haha! Vi ba skrattade liksom. Och elguran lät så himmelskt bra.
Efter fikat drog vi till ÖB och köpte snacks. Jag köpte goggles för 15 kr, yay! Sen drog vi till Tjärnsjön i Krylbo/Karlbo. Det var lite folk och badplatsen är inte så stor, så vi drog till Lillsjön istället. Det var lite molnigt, blåsigt och det duggade lite. Solen kom fram lite men sen gömde den sig igen. Vi sket i å bada och satt på min filt och åt snacks istället. Kunde inte äta upp mina kex o brieost för jag glömde kniven haha! Efter en stund såg vi Julia o hennes pojkvän! Erik kallar jag honom men han heter egentligen nåt annat. Typ Tobias. Haha. Vi åkte hem efteråt men vi hade roligt. Jag skulle inviga mina nya goggles men det får bli nästa gång.

 

Snyggingar som prövade min hatt. Haha!

------------------------

Nu har jag skrivit låttext till en demo som ett band ville ha. Det låter bra nu tycker jag. Jag är klar med melodin också. Det ska vara två låtar så jag måste fortsätta skriva låttext imorgon när jag inte är så trött. Dom är dock från Skåne (tror jag) så vi får se. Imorgon ska jag spela in allt. Måste bli klar innan fredag. Haft min första engelska lektion med lille jg också. Nu ska jag göra annat, eller kanske sova. Eller kanske försöka skriva låttext. Okay, see ya!

Juli, hej!

Hej, Juli! Trevligt att träffas. Undrar vad du har att erbjuda. Hoppas det blir en bra Juli i alla fall!

Jag har inte varit så aktiv här på grund av all resande och grejer.

Jag var i Stockholm och Värmland förra veckan. Tog med mig elguran. Kom hem i söndags.
Min lilla söta familj väntade på mig vid tågstationen, sen fikade vi på 56:ans! Mysigt.
Jag har varit borta i en vecka och tre dagar. Det märktes att de har saknat mig. Haha, cute.

Vad gjorde jag i Värmland? Jo, jag firade midsommar där. Gjorde egen blomsterkrans, åt god mat, badade i sjön, roadtrippade, shoppade i Karlstad, spelade musik, lärde ut lite gitarrgrejer, drack, sjöng till YouTube låtar, lagade mat, åt goda frukostar osv.  Vi hade kul.

 

Bygdegården, Elofsrud. Fint! De som spelade var dock så där. Jag vet inte varför, de kanske inte riktigt övat. Fast låtarna var ju så enkla. Tyckte inte de spelade bra tillsammans. Vill inte döma allihopa men tillsammans så lät det inge bra. Basisten var helt borta. Även dragspelaren. Jassy recenserar midsommar-musiken 2013. Haha!

Vid sjön där vi badat. Appelungen eller nåt, jag kommer inte ihåg vad den bladplatsen hette. Appelungen låter i alla fall kul. Är det äpplets unge, eller är det en unge som ser ut som ett äpple? Man vet aldrig.
Förresten, jag körde ett dåligt skämt när vi körde mot Karlstad. Såg en skylt: Sandviken.
Jag bara, vet du vad Sandviken är? Den är besviken. - sen garvade jag åt mig själv, och så sa han att det inte ens var roligt men ändå så garvade han?! ;) Nej då jag förstår att han skrattade åt mig, inte åt mitt dåliga skämt. Hahaha.

Recension om Appelungen: Vi badade. Det var kallt i vattnet, och solen var inte där hela tiden. Fint ställe förövrigt.
Recension om shopping i Karlstad: Vi shoppade. Gick förbi 4sound, fina grejer. Kom på att jag ville ha min begravning på en musikaffär. Var på Knastret, köpte tre lp skivor (RATT, Def Leppard och Chuck Berry) för 100 kronor. Billigt och bra. Underbar affär i en källare, mysigt. Massor med bra, fina skivor. På Myrorna köpte jag en brun skinn ryggsäck. Är nöjd. Den är fin och fin.

Okej, next topic. Idag handlade jag lite med mamma. Bildramar på Gallerix, träningskläder/grejer på InterSport och H&M, nya skor från zalando som kostade bara 149:- och kostade 499:- förut (bra va?), och brieost och kex från ICA. Jag måste ju äta till slut, är ju alltid hungrig. Brieost och kex är bra grejer.  Älskar det. Hörlurarna som är present till min bror har inte kommit ännu. Han har ju fyllt år för en vecka sedan. Hoppas de kommer snart. Jag väntar också på en ny hatt som jag hade beställt. Jag gillar hattar, I don't know why, I just love 'em.


Okej, en grej som jag kom å tänka på.
Jag lyssnade på en låt som heter Kings and Queens med Thirty Seconds to Mars.
Jag lyssnar inte riktigt på dem, men den låten är verkligen... bra. Jag gillar sånna låtar som får mig att rysa, som får mig att tänka, "ge aldrig upp. kämpa på." Som får mig att känna hur underbar musik är, hur den förändrar ens liv. Jag såg live versionen på YouTube och det var bara underbart. Alltså, så himla bra när musiker skapar sån här musik som passar till alla, så att alla kan vara med och sjunga. Jag älskar verkligen det. Som Hey Jude med The Beatles till exempel. Jag tycker om Thirty Seconds to Mars på grund av den här låten. Den är underbar. Jag vet inte om dom gör sånna här låtar fortfarande nu för tiden, men den låten kommer alltid bli EPIC. Jag råkade ju fälla några tårar när jag lyssnade på den, och sen så tänkte jag på ....

...att jag vill också röra allas hjärtan med min musik. Med meningsfulla, fina texter som alla kanske känner igen sig. Låttexten är viktig. Jag vill bara göra musik, det spelar ingen roll vad det är för slags musik, så länge den är ärlig och rakt från mitt hjärta. Jag vill göra musik som alla kommer minnas en dag, och som alla kommer sjunga till om några år tills jag är borta. Musik som alltid kommer leva, i flera hundra år. Musik som passar till olika tillfällen. Jag vill inte begränsa mig när jag gör musik, så att fastna i ett genre är inget jag vill. Jag vill tänka kreativt och brett. Jag är inte ute efter popularitet, och går inte efter stereotyperna så som "sex, drugs, rock n' roll." Jag är ute efter att göra och dela min musik i hela världen.

The Beatles har gjort så för mig. Jag är väldigt tacksam att de har funnits i musikvärlden. Long live The Beatles! Världens bästa band.Tack för musiken.