Jobbgrejer.

Idag, kl. 15 var jag på ett möte på arbetslivsresurs. Träffade en tjej (tror hon var runt 30) i svarta kläder, blondt långt hår och hon verkade ganska trevlig och glad. Tydligen var jag den enda som var anmäld på just stöd o matchning, så vi var helt ensamma i ett stort rum. Kändes lite konstigt, jag trodde vi skulle vara en grupp, men det kan nog kanske hända att vi är en grupp nån gång. Det kändes lugnt ändå för egentligen har man rätt att vara där minst 2 timmar. Hade vi varit en grupp hade det kanske tagit längre tid. Idag tog det bara ungefär 1 timme eftersom det var första gången vi träffades. Vi satte oss och pratade lite, läste igenom uppgifterna och fyllde i pappren som hon kommer behöva.

Vi svarade på några frågor som stod i pappret. Jag tyckte inte det var så tråkigt för hon var ganska rolig och glad! Hoppas det finns fler sånna som jobbar med sånt här. Man vill ju faktiskt komma på möten när de har den här attityden. Glad, rolig samtidigt professionell. Hon verkade dock väldigt förvånad om mig som person! Jag vet inte varför, men hon verkade tycka att det var så trevligt och häftigt att höra när jag berättade lite om vem jag är och vad jag har gjort och håller på med. Jag vet verkligen inte varför, men man såg det i hennes ögon, i hennes reaktion. Hon var väldigt lyhörd och positiv också! De flesta blir ju lite negativ när man säger att man vill helst jobba med musik men hon bara "wow!", helt positiv! Sen var hon väldigt hjälpsam också. När man berättade vad man kunde inom musik så blev hon helt "häääftigt!" alltså hon var väldigt uppmuntrande! Tyvärr är det ju inte lätt att få ihop ekonomin i början när man spelar musik men till slut kommer det ju. Att ha något jobb så man kan spara ihop lite och för att kunna ägna mig helt åt musiken är ju planen. Jag tror på musiken, det kommer! Vi har ju hemsidan och allt klart, väntar bara på hela EP:n! Jag skulle ju kunna plugga musik någonstans men grejen är ju att jag inte är sugen på att plugga. Vill bara göra musik nu!